Nollningen 2008

Igår var jag på mitt första högskoleupprop, och jag var pirrig i hela kroppen, inte bara av nervositet utan också för att jag fortfarande hade ont i magen och jag kände mig långt ifrån okej. I bilen på väg till skolan önskade jag att jag hade en GPS, men jag hade lite tur och såg en högskoleskylt där jag minst anade. När jag väl kom till rätt korridor och så småningom rätt dörr så var klockan halv nio och jag var 30 minuter tidig, och efter nån minut dök det upp fler människor som anslöt sig till den tysta skaran utanför sal Ny227. Ingen hälsade knappt, och dom flesta stod och stirrade ner på golvet, nästan som att man var tvungen.

Tjugo minuter i nio kom staben, eller faddrarna, eller spiik, vad man nu ska kalla dessa fina människor. Denna skaran av glada overall-iklädda människor lättade upp stämningen en aning, de pratade mycket, och ibland så tilltalade dom oss tysta nollor med nån fråga som "Hur många av er är från Kalmar då?" varpå några räckte upp handen, däribland mig. Den naturliga följdfrågan var ju såklart "Jaha, och vart är ni andra ifrån då?" vilken dom andra fick stå ut med att svara på.. Vilken tur man bara behövde räcka upp handen!

Uppropet gick bra och vi fick en massa information, av vilken jag inte minns speciellt mycket, som tur fick vi en folder med all information nerskriven. Dagen löpte på och färgades av pinsamma namnlekar och faktiskt väldigt rolig brännboll vid Skälby. Jag hade inte fixat någon rosa slips, vilken är obligatorisk under introduktionen (läs: nollningen), men slapp som tur var att få en ketting med tillhörande hänglås hängd runt halsen under brännbollen som straff. Jag träffade några gamla klasskompisar som också gick/ska gå på HIK, vilket jag tyckte var väldigt trevligt. Det dracks vatten och jag körde bilen hem, och hamnade i säng tidigt.

Idag har jag fortfarande magvärk och är hemma från Novischmässan (presentation av lokala företag och organisationer), och tänkte istället åka till banken och reda ut mina CSN-ärenden. Ifall jag fortfarande har ont imorgon så får jag ringa till vårdcentralen för undersökning.

Simon